Good Riddance

Det verkar som att jag får som jag vill nu, men jag måste erkänna att det kom som en chock! Trodde inte att det skulle bli av faktiskt. Hoppas hoppas hoppas att det fortsätter åt det här hållet nu =)
Så nu kanske man får skriva vad man vill igen =) Skulle ju vara underbart att slippa tänka på något som man inte ens har att göra med.
Hur som helst är jag fri nu att göra lite som jag vill och det känns underbart! Kanske att denna blogg kan få fler inlägg än 1 gång i månaden nu! ;)


Jag hatar att vara arg, men ibland blir jag det ändå...

Nu är jag så där lagom arg igen. Eller nej, inte lagom! Långt över lagom! Snarare jättemycket.. otroligt mycket! Jag fattar inte hur man kan vara så otroligt egoistisk? Så otroligt insyltad på sig själv. Hela tiden är det JAG JAG JAG! Jag blir så arg och ledsen. Varför ska man ljuga hela tiden? Och leka med andras känslor? Är det verkligen värt det? Visst, jag har också ljugit i mitt liv och det är fel, jag vet det. Men då har det inte varit av andledning att jag vill få som jag vill utan av andra skäl som att spara på folks känslor eller komma undan trubbel. Fortfarande fel måste jag ju såklart poängtera.

Sen kan jag bara inte fatta att jag ska ha så jäkla svårt för att säga nej. Johanna ska jämt vara snäll och ställa upp för hon vill vara alla till lags. Och folk utnyttjar det. Det gör mig också en smula ledsen. Varför ska jag vara så fruktansvärt snäll och blödig!? Det är ju de som inte tar sig någonstans i livet för de andra utnyttjar deras snällhet. Nu börjar allt bara bli svamligt så bäst jag slutar här.

Ha en trevlig middsommar allihop!


Mobbing

Jag sitter här med en känsla av is i magen. Sitter och tänker på mobbing och hur det finns där ute överallt. Man blir inte fri från den någonstans! Den finns i skolan, hemmet, nätet och på arbetsplatsen och jag har själv sätt den på de flesta av dessa platserna. Finns antagligen på många fler platser också. 
Jag börjar jag undra, vart är världen på väg? Hur kan det finnas så mycket ondska?
Små barn kan vara så otroligt elaka, oftast för att de inte vet bättre. Sen växer en del ifrån det där och får bättre förstånd medan andra fortsätter på samma spår och på något sett tycker jag att det är värre för då VET de bättre.

De flesta mobbare gör det för att fylla ut ett tomrum. Brist på kontroll. Maktlöshet. Uppmärksamhet. De blir inte sedda i hemmet så de måste få det på annat sätt och att mobba andra ger ju garanterat uppmärksamhet. Ingen bra kanske, men i deras fall är det iaf uppmärksamhet. Sen har vi de som blir slagna eller på något annat sätt dåligt behandlade hemma. De tar ut sin frustration på andra. Allt det måste ta på sig hemma måste de ju göra av någonstans och då lägger de den på någon annan. Många gör det pga grupptrycket. De är rädda för att de inte ska bli omtyckta om de inte gör som andra säger. En del måste bara ha kontroll. De får andra att göra saker på deras befallning.
Fast jag tycker att det finns INGET som rättfärdigar mobbing! Det finns ingen som har rätt att avgöra vad någon annan ska tycka, tänka eller känna. Göra, ja kanske.. det är väl därför vi har alla lagar? För man kan ju faktiskt inte göra vad som helst, men man är alltid fri att tänka, tycka och känna.

Jag tror att man kan nog aldrig få bort mobbning helt, men när den väl yttrar sig så får man ta tag i den snabbt så den inte går för långt och bryter ner allt för många människor.
För de som någon gång blivit utsatt för det VET hur otroligt jobbigt det är. Men man kan också ta lärdom av det, vet man hur det känns så kan man också tänka till innan man gör det mot någon annan. Inte vill man väl att någon annan ska må lika dåligt som man själv gjorde? Fast detta tankesätt tror jag nog att de flesta mobbare saknar, tyvärr.

Så mycket ondska, vart är världen på väg?


RSS 2.0