Amelia fick en sköldpadda när hon var hos doktorn för en tid sedan och den sköldpaddan har bott i handfatet på Amelias spis. En kväll (två dagar efter läkarbesöket) när vi skulle städa lite så upptäckte vi att sköldpaddan var borta! Vi letade och ledade, men den fanns ingenstans! Mamma och Sabina var barnvakt en dag och även de letade ordentligt efter Amelias älskade sköldpadda utan framgång. Jag plockade till och med ur alla leksaker ur lådan och kollade i allt som gick att öppna. Letade även i soporna!

Vi hade mer och mer börjat inse att vi inte skulle hitta på vårt kära husdjur och börjat acceptera det när Amelia en dag kommer fram till mig med sin brödrost där en gaffel (leksaksgaffel såklart) har fastnat. Jag hade väldigt svårt att få loss den och efter att ha försökt ruckat på den ett tag ser jag vad som mer sitter fast där inne: SKÖLDPADDAN!!

Gissa vem som blev glad över att se vårat älskade husdjur? =)
Hon är en riktig busunge vårat lilla Amelia-troll ;)

Nu känner jag mig tillräckligt utvilad för att uppdatera här =P

Var ju på kryssning 23-24 januari och det var riktigt skönt att få "ledigt" från vardagen även om jag saknade den otroligt mycket =) Resan var ett stort äventyr ;)
Vi åkte bussen från Willys 14.20 och på bussen tvingades jag höra på Addes och Björns prat om skräckfilmer som var läskiga bara av att höra de prata om dem! Fast jag såg en älg endes vägkanten så det vägde upp det hela lite ;) Framme i Stockholm tabbade sig bussföraren lite genom att ta ut svängen en aning mycket så bakändan på bussen skrapade i en fontän. Han skulle väja för några gående, men överdrev en smula. Ingen skada skedd på oss resenärer, men bussen fick sig en skråma på bakändan.

 

Vi hade lita tid över innan vi skulle kliva på båten så vi gick till McDonalds. Familjen Karlsson skulle äta, men jag och Adde hade tänkt käka middagsbuffe på båten så vi nöjde oss med var sin cheesburgare.
Inne på Donken så gick en städare omkring och plockade brickor och helt plötsligt kommer en uteliggare och börjar förfölja honom. Vi uppfattar inte riktigt vad han säger då han pratar dålig engelska, men det lilla vi uppfattar handlar om svart och katastroff (städaren var alltså mörkhyad). Pappa Karlsson hörde också att uteliggaren sa något i stil med "du känner de här så hämta lite mat till mig". Han var otroligt obehaglig iaf, men som tur var tog han ingen notis av oss =)

Väl på båten var allt fid och fröjd, iaf fram till midnatt. Vi tittade runt lite och handlade i taxfreen. Jag och Adde kom på att vi inte var så speciellt hungriga så vi bestämde oss för att hoppa buffen och ta något i caféterian lite senare. Faramåt halv elva kände vi oss småhungriga så vi tog varsin macka med skagenröra på =)

Vid kvart över 12 på natten började spänningen igen. Björn hade varit iväg och när han kom tillbaka till hytten igen berättar han att våran granne är skitskum. Han hade öppnat dörren och tittat ut när Björn hade stått utanför våran dörr och glott på honom. Lite obehagligt sådär. När vi sen lämnade hytten för att gå ner till "discot" hörde jag hur grannen öppnar dörren och jag riktigt känner hur han glor på oss. Jag viskar till Adde och Karin att han tittade på oss och då kikar de bakåt och mycket riktigt stod han där i dörröppningen och glodde på oss. Själv hade jag inte sett honom än så jag visste ju inte alls hur han såg ut.
Nere i "discoteket" satte vi oss vid ett bord för att titta på de som dansade och det var inte många. Vid de låtar som var riktiga danslåtar så var det kanske 5-10 personer som var upp och dansade annars var det helt dött =P
När vi sitter där kommer en "vild" man och det bästa ordet för att beskriva hur han såg ut är nog grottmänniska. Han var skitskum och hela min hjärna sa "varning" när jag såg honom. Karin berättar då att det var våran granne. Han satt sig ner vid ett bord i 5 sekunder och sen flög han upp och liksom hoppade/gungade sida till sida fram till ett nytt bord, som en grottmänniska typ =P Sen satt han sig i några sekunder för att sedan hoppa till nästa bord. Han pratade med alla, men som tur var inte med oss.
Jag lyckades dra med mig Karin upp på dansgolvet i kanske 2 låtar och då kom han upp där och dansade med tjejen bredvid oss. Karins beskrivning av henne: tjackhora! (Kanske stavat helt fel) Hon var helt borta, antagligen hög på något. Det var antagligen grottmänniskan också =P De började dansa lite väl nära oss och han taffsade på henne på ett ytterst osmakligt sätt så vi bestämde oss för att det var dags att gå. När vi gick förbi dem så försökte tjejen först ta tag i Karin, sedan i mig. Obehagligt! Vi klarade oss iaf därifrån och tänkte att nu skulle slippa dem resten av kvällen. Jag ock Karin gick på toa och när vi kom tillbaka så var pojkarna borta så då började vi "uppdrag hitta pojkarna" Vi tittade först vid hytten. Ingen av oss hade nyckel med oss så vi fick nöja oss med att knacka på, men ingen öppnade så vi tittade i baren igen men ingen där. Till slut fick vi titta våning för våning, men de var borta! När vi varit på alla våningar bestämde vi oss för att titta i hytten igen. När vi står där och knackar på hör vi konstiga ljud från hytten bredvid. Låter som att någon blir slagen. Det spelas också väldigt hög musik därinne. Nu kan det ju mycket väl ha varit så att våran fantasi skenade iväg med oss, men det kan också mycket väl ha varit så som vi trodde.
Vi blir hur som helst ganska skraja och eftersom ingen öppnar i våran hytt sätter våra fly-instinkter in och vi springer därifrån fort som ögat och i öppningen mellan hyttkoridoren och hisshallen springer vi in i pojkarna. Tack och lov! Björn berättar att han sett väktare vid grannarna och att de beordrat tjejen att hålla sig på hytten resten av kvällen. Antagligen har de fått klagomål av någon nere på "discot" och blivt "utslängda".
När vi ska gå in i våran hytt ska Karl såklart spela tuff och ställer sig för att lyssna på grannen, vi hör fortfarande superhög musik och "slag" där innefrån. Vem vet, det kanske bara hade fantastiskt vilt sex därinne? Vi hör också hur mannen vrålar så han fick nog sitt roliga då =P Karin blir irriterad på Karl och säger åt honom att skärpa sig och komma in i hytten. Karl skrattar lite och tycker att det inte är något att oroa sig för och står kvar. Helt plötsligt hör vi hur någon tar tag i dörrhandaget och Karl rusar in i våran hytt och smäller igen dörren. Minen han hade går inte att beskriva i ord, man måste ha varit där för att se den! Haha, han blev livrädd! =P
Väl inne i hytten hör vi allt 10 gånger bättre. Eftersom klockan var rätt mycket bestämde vi oss för att det var dags att lägga oss, men hur skulle vi kunan sova i det där oväsendet. Karin gick till sina föräldrar för att prata och jag följde efter. De tyckte att vi skulle säga till nere i receptionen så vi gick ner för att göra det. De skulle skicka upp en vakt så vi skyndade oss upp till vår hytt eftersom att vi inte ville vara utanför i korridoren när vakterna kom. Vi hörde hur vakterna kom och knackade på och sa åt dem att stänga av musiken. Vakterna var där ett tag men vi kunde inte höra vad de sa.
Det blev tyst iaf så vi gjorde oss i ordning för att sova. Klockan var tre när vi lade oss och jag var helt slut.
Vi skulle upp vid 8 för att äta frukost och kl 7 vaknar jag av dunsar i väggen. Nu började grannarna med sitt oljud igen =( Vi hör hur några bråkar i korridoren strax efter. Jag var ganska trött och inte helt vaken, men hör prat om "polisen kommer" och "du har ju problem". Det hörs yttligare några dunsar, men sen blir det faktiskt tyst.
Vi såg faktiskt inte "grottmänniskan" och "tjackhoran" något mer sen så de kanske åkte in i fyllecell eller blev avkastade i Finland, vem vet? Vi slapp dem iaf =)

Båten stannade utanför kusten och stod där halva natten. När vi gick och la oss stod vi fortfarande still, men när jag vaknade på natten så kände jag att vi rörde oss. Jag vaknade typ 20 gånger i timmen. Jag var tvungen att sova i översängen och jag var skiträdd för att ramla ner så jag vaknade jämt och tänkte "hjälp, jag ramlar ner!", men varje gång så låg jag på tryggt avstånd från kanten =P

Efter frukosten var jag supertrött och mådde lite illa så jag sov lite till. Adde också. Fast lagom till lunchbuffen piggnade jag till så jag kunde gå och äta =) Det var jag, Karin, Mamma Karlsson och Karl som åt. Adde mådde illa sa han så han ville inte ha och de andra var inte hungriga. Det roliga var att precis innan vi skulle gå och äta var jag till hytten för att hämta/lämna saker och då satt Adde och Björn där med en påse chips och en öl (!) i handen!! Mådde illa var det ja =P Återställare sa D när jag berättade det för honom ;)

Vi kom fram till Stockholm igen och hoppade på bussen. Det var samma buss som dagen innan, vi kollade skadan på bakändan =P Eftersom vi var ganska trötta så sov vi i stort sätt hela vägen tillbaka till Uppsala. Vi skulle vara tillbaka i Uppsala 18.05 enligt hemsidan, men jag reagerade på att bussföraren dagen innan sagt att resan skulle ta en timme och kl var 16.05 ungefär när vi åkte så vi borde ju komma fram bra mycket tidigare än 18.05. Visserligen var det ju måndag och mitt i rusningen. Ringde D iaf och förvarnade att vi kanske skulle komma tidigre. Jag fick ringa var 30e minut för att uppdatera vart vi var. När vi kom ut ur Stockholm var det mörkt och jättesvårt att se vart man var plus att jag var supertrött och sov ett tag, men helt plötsligt ser jag skylten som säger att Mora stenar ligger 3 km längre fram. Hjälp, jag som skulle ringa när vi passerat Märsta! Rigner D som ska klä på sig och Amelia och komma och hämta oss. Han sa att vi kanske skulle få vänta ett tag på honom och det var helt okej sa jag. Vi var framme vid Willys ca 17.20. Då han Karin in och handla innan D kom, sen skjutsade han ut Adde och Karin till Järlåsa. Han hade hört en smäll från bilen när han körde på parkeringen hemma och det visade sig att det var en bit av fjädringen som gått av. Jävla skitbil! =P
Jag fick iaf äntlige pussa på min lilla skatt och som jag hade saknat henne! Ja, jag hade såklart saknat D också, men det något speciellt med sina barn =)

 Ja, det var min kryssning =) Vi hade riktigt roligt, men jag tycker ändå att det är borta bra, men hemma bäst ;)
Jag avslutar detta inlägg med lite bider =) Alla bilder är "klickbara"!

   
   

Nu är jag hemma igen från kryssningen! Jag har haft jättekul, men borta bra hemma bäst ;) Ska bli skönt att få sova i den egna sängen i natt. Och som jag har saknat Amelia! Jag har såklart saknat D också =)
Just nu är jag sjukt trött så jag orkar inte skriva så mycket nu, men i morgon ska jag berätta mer om kryssningen tänkte jag. Den var faktiskt ganska händelserik =)
Och sen kommer historien om den borttappade sköldpaddan snart =P

I dag är det kalas som står på schemat =) Det är min mormor som fyller år och hon har bjudit hem alla på mat. Vi är klara och sitt nu och väntar på att bli upphämtade av min far och min bror. Amelia bygger med lego, men det går nog inte så bra för hon låter ganska arg och skriker på legot lite då och då =P
Jag gjorde en fläta på Amelia och det blev jättefint! Hon har fått så långt hår den lilla trollungen! ♥ Själv lekte jag lite med sminket och fick till det ganska okej. Bjuder på bilder i dag också! =)

Efter en lååång dag kan jag äntligen slappna av och ta det lugnt! Jag kommer inte ihåg om jag skrev det förut, men vi kom i väg till öppna förskolan till slut. Amelia tycker det är så kul med alla leksakerna som finns där. Hon kanske inte är så intresserad av de andra barnen än, men det bra för henne att träna på att ta hänsyn. Hon har lite svårt att dela med sig så det behöver hon också träna på =)

Nu Amelia sover, D sover och jag behöver bara tänka på mig själv =D Det gillar vi!
Eftersom att middagen blev sen och D var tvungen att gå och lägga sig tidigt så ska jag och Amelia sova på soffan. Det ska bli riktigt mysigt att få sova bredvid Amelia hela natten! =) Även fast hon är som en vilde i sömnen! ;)

Han ju inte med att leka med mina pälor förut så jag ska göra det nu tänkte jag =)

I går var jag och Amelia ute på äventyr! Vi tog bussen till boländerna för att lämna tillbaka en väska på Elgiganten som jag inte var nöjd med och när vi ändå var där så passade vi på att äta lite på Ikea, det är ju faktiskt otroligt bra pris där ;) Vi åt varsin pizzabit och delade på en läsk. Amelia fick en glass och jag tog en kaffe och en bulle =) Vi hade ju kunnat gå ut dit, men jag var inte så pigg på det med tanke på hur isigt det är ute. Vi passade även på att gå till Barnens Hus och kika på alla roliga leksaker och sen tog vi en sväng in på Rusta innan vi tog bussen tillbaka till stan. Där gick vi runt och titta lite medan vi väntade på att D skulle sluta jobba. Jag passade på att köpa en ny väska eftersom den andra inte uppfyllde mina krav =P Fast den nya var lite stor märkte jag när jag kom hem, men jag blir nog aldrig nöjd. Huvudsaken är ju att kameran är skyddad och det är den ju nu. Så nu kan jag gå ut och fota hur mycket jag vill!! =D
När D slutade tog vi bussen hem och jag började fixa middag. Kyckling och ris stod på menyn och det luktade himelskt gott! Smakade bra också =)

Nu är det dags för sen lunch! Sen ska jag pyssla lite med mina fina pärlor och göra något fint smycke =)

Amelia tyckte att man skulle vara vaken från 1 till nästan 4, jag är inte riktigt av samma åsikt =P För hon skulle då inte sova! Som tur var låg hon ganska tyst och stilla så jag tror inte att D märkte så mycket av att hon var vaken. Han började knuffa på mig vid 4 och pekade på Amelia och hennes säng så då var det dags att flytta över damen som äntligen hade somnat efter mycket tjat om "lelle" (=välling) och "bupp" (=upp) =)
Och när hon är vaken sådär på nätterna så tror man ju att hon kanske sover lite längre på morgonen, men icke! Kl 7 var det uppstigning! Så i dag är är jag tröttare än trött! Och Amelia kommer antagligen blir supertrött och grinig senare i dag.
Öppna förskolan öppnar ju 9 och jag hade ju planerat att gå dit, men jag vet inte om jag orkar.. och isf måste jag ju duscha först för jag ser ut som en fritös i håret! Då är det ju lite bråttom med tanke på att det öppnar om 20 minuter. Vi får se hur det blir =)

Är det någon som vet vart man kan köpa Wall-E kläder? Amelia har ju gått och förälskat sig i Wall-E och Eva =) Tänkte att hon nog skulle bli glad om hon fick kläder med den lilla roboten på! =)

Testade ju ögonskuggan lite i går kväll och av det lilla jag han testa så verkar den rätt bra =) Olika skuggor betedde sig olika, logiskt va? =P De var inte alls som mina andra skuggor så det tar nog ett tag att lära känna dem. Men övning ger färdighet!
De flesta skuggorna testade jag faktiskt på armen eftersom att jag var mest intresserad av att se hur det såg ut. Hade fin fina fläckar och ränder på armen =D Provade lite på ögonen också, men eftersom att allt bara var på skoj så var det inget som dokumenterades. Och det roligaste med att det enbart var på skoj var att jag kunde testa andra saker också, som den flytande eyelinern som jag är urusel på. Testade tjocka och lite mindre tjocka linjer. Och linjer med "fjong" i kanten =) Roligt att se hur det blev, men än har jag lång väg att gå innan jag bemästrar de kunskaperna ;)
Det var så många färger att välja mellan så jag hade fantastiskt mycket beslutångest över vilken jag skulle prova först, men självklart blev det förstås grön =P Det fanns ju till och med röd ögonskugga, det har jag nog aldrig sett förut! Sen när jag skulle gå och sova var jag fortfarande så uppspelt att jag inte kunde sova! Låg bara och tänkte på hur jag skulle sminka mig, vilka färger som man kan kombinera med varandra osv =P
Längtar till nästa gång jag får leka lite =)

Sådär, då har kameran laddat klart =) Såhär ser mina nya ögonskugga ut!
Köpt på eleven.

Jag är exalterad (visst heter det så?)!! Jag är glad!! I dag kom nämligen mitt paket från eleven med mina ögonskuggor! 120 st i en fin förpakning =) Blev lite chockad över hur liten den var, trodde faktiskt att den skulle vara lite större =P
Just nu bara kliar det i fingrarna av att få testa, men det får vänta till lite senare. Så jag vet ju inte än om den är bra, men jag har hört mycket bra om den.
Tänkte lägga upp en bild, men typiskt nog så tog batterit slut lagom till att jag satt mig här för att lägga in bilderna på datorn =/ men nu är det på laddning så senare i kväll ska jag nog kunna visa en fin bild på asken =)

Idag är jag skapligt trött! Amelia har vaknat av magont och läskiga drömmar. Eller ja, det är ju svårt att veta exakt, men hon tog sig på magen och sa ont så jag tror att hon hade ont i magen. Fick gå upp och sätta mig i soffan med henne för hon var helt hysterisk ett tag, min stackars plutt! Hon somnade vid tolv i soffan, men vaknade strax därefter i panik igen så det var bara att upp henne och försöka lugna henne. Till slut somna hon och jag själv somnade runt halv tre.
Nu var det ju meningen att vi skulle åka i väg till maxi och en massa andra affärer, men det slutar nog med att jag och Amelia stannar hemma så får D åka själv. Blir nog katastrof annars, allt jag har gjort hela morgonen har tydligen varit fel så då är det lika bra att stanna hemma. Har inte så stor lust att få en utskällning för att jag stängde dörren fel eller att jag råkade titta åt fel håll i affären. Han har väl vaknat på fel sida helt enkelt ;)
Dock känner jag mig lite stressad eftersom att jag skulle lämna tillbaka en sak och det har man ju inte hur lång tid som helst på sig att göra, men det får jag väl lösa på något annat sät =)

Helt plötsligt har jag inte brottom länger, hur skönt som helst att slippa lite stress. Blir nog så att jag och Amelia tar bussen ut till boländerna senare och fixar det som måste fixas där och kanske om jag orkar att vi tar bussen till maxi för att köpa blöjorna som inte blir köpta nu. Eller ska man gå till boländerna kanske?

Det blir en heldag för oss alltså =)

Hur gick mitt zumba-pass idag då? Jo, det gick väl sådär. Känns att man inte har tränat på bra länge! Fast det som var tråkigast var att allt var nytt. Det var bara nya steg och nya låtar och det är ju lite tråkigt eftersom att jag gillade de gamla väldigt mycket =( Och de gamla kändes som att man fick mer träning av. Kändes inte så dansigt, mer som aerobics faktiskt och då kan man ju lika bra gå på det, där kanske det är bättre musik.
Jag tror jag ger det en chans till, kan ju vara så att det kändes tråkigt eftersom att man inte kände igen något av det. Är det tråkigt nästa vecka också så provar jag dans aerobics ist. Det kanske är roligare =)

Nu blir det sängen för jag är supertrött!!

Snart så är det ÄNTLIGEN zumba! =D Som jag har längtat! Har ju inte kunnat träna på över en månad pga sjukdom =( Men nu jäklar! =) Och nu tänker jag då "vart har jag laggt träningskortet?" och "vart tusan är alla mina träningskläder?" Hjälp! Hur ska jag hinna hitta på allt?
Får nog allt skynda mig lite om jag ska hinna med bussen 17.45

Jag har funderat på att göra om lite mer på bloggen. Lägga till några kategorier och kanske ta bort några. Sen ska jag  nog göra den lite bredare, det finns ju inte så mycket plats att skriva på! Fast då måste jag göra om headern lite så att bredda bloggen får bli ett senare projekt =P Till att brörja med ska jag se över kategorierna. Lat som jag är så tänker jag låta det gamla ligga där det är även om det skulle platsa i en annan kategori. Det är det nya som räknas ;)

Andra dagen som jag vaknar och inte är så jäkla trött att jag knappt kommer upp ur sängen! Det gick faktiskt riktigt bra att gå upp! =D Så får det gärna fortsätta! =)

Jag vet inte varför jag skrev farbror doktorn inlägget om Amelias besök på BVC för det var ju faktiskt en kvinnlig sköterska och inte alls en manlig doktor. Det var ju lite ogenomtänkt av mig ;)
Det har gått bra hittils med insmörjningen, men vi har ju vara hållit på sen i går kväll. Amelia är mer sammarbetsvillig än jag kunnat hoppas. Stort beröm till Amelia! =)
Hon är ganska ivrig på att få äta frukost nu för jag har lovat henne att hon ska få spela tv-spel efter. Det ska börjas i tid! ;)

Här kommer en bild på Amelias sköldpadda som hon fick för att hon var så duktig hos doktorn! Jag hade tänkt lägga upp den igår kväll, men var alldeles för trött för att orka lägga in bilderna på datorn =P

Det gick kanon hos doktorn! Amelia var jätteduktig! Lite blyg i början, men nyfikenheten tog över ganska snabbt =)
Det var vanliga eksem precis som jag trodde, men det skadar ju inte att kolla upp det. Fick tre olika salvor utskrivna som vi ska smörja med så nu måste jag verkligen skärpa till mig! Är så dålig på att smörja. Har ju själv torr hud och bör smörja in mig dagligen, men jag fuskar med det jättemycket! Förhoppningsvis blir jag bättre på det nu när jag måste smörja in Amelia. När det gäller henne så får det ju mycket högre prioritet =)

Snart dags att laga mat och dagens mat får bli köttfärssås och spagetti. Brukar vara väldigt uppskattat av hela familjen =)

Måndag och ny vecka idag! Vad har denna vecka att bjuda på? Jo, läkarbesök, zumba (förhoppningsvis!), födelsdagskalas och kryssning!! Så helt händelselöst blir det inte =)

Idag ska Amelia till doktorn för att kolla upp eksem/utslag som hon har på armarna. Antagligen är det helt vanliga eksem, men jag ville kolla upp dem för säkerhets skull i fall det skulle vara fråga om allergier. Tyckte det såg lite blåsliknande ut igår, men det kan ju vara jag som inbillade mig. Som mamma har jag blivit lite extra orolig och nojig. Får se vad de säger. Vi ska vara där 14.30 så vi måste gå om en timme. I den här halkan tar den 10 minuter långa promenaden dit säkert dubbelt så lång tid så bäst att gå i tid =)

Nu har jag lite tid över att sitta lite vid datorn medan Amelia leker sina hulliganlekar ;)

Idag är en riktigt seg dag. Ingen av oss orkar egentligen göra något. Förutom Amelia då som alltid verkar ha mängder av energi! =) D har legat och läst i sängen sen han vaknade, kanske är han lite bakis iaf? =P
Själv är jag aptrött! Försöker bara vila, men det är inte lätt med en bestämd liten dam som ska koka ris och mata mamma med dockans vällingflaska. Hon har kommit in i en period nu där hon ska vara en bebis. Man ska bära henne och hon kan plötsligt inte gå längre =P Min lilla tokfia!

Usch, egentligen vill jag inte bara ligga här och göra ingenting, men jag blir så deppig av det tråkiga vädret. Regn! Varför? Nu kommer det ju bli isgata igen! =( Men men, jag får gilla läget helt enkelt =)

Nu tror jag att jag är klar för denna gång med designen =) Känner mig ganska nöjd! Blev en enkel, snygg och fräch design =) För hoppningsvis ska det ge mig lite extra motivation till att blogga!

Har kommit på att jag tycker att det är extremt roligt att hålla på med design så man kanske ska satsa på webbdesign ist för barnmorska!? Fast jag vet inte om det finns något jobb där. Pengamässigt borde det ju vara bra, det flesta jobb innom data är ju ganska välbetalda. Ska nog kolla upp det där =)

Nu är jag så trött att jag funderar på att gå att sova. D är ute och kommer inte hem förrän sent i natt så man kanske ska njuta av att ha sängen för sig själv ett tag? Å andra sidan ska han ju åka i väg till Iran i två veckor så jag hinner nog ta vara på den stora sängen ändå =P
Är fruktansvärt törstig så jag ska dricka något. Sen får vi se vad jag hittar på!

Håller på att "renovera" bloggen lite =) Så den kommer nog se lite lustig ut nu ett tag tills jag blir klar =P

Ja, som ni kanske märkt har jag försökt ta tag i min blogg igen. Har gjort det många gånger förr, får se hur jag lyckas den här gången =P Jag hoppas ju såklart att jag ska skriva regelbundet, men vi får se hur det blir med det.
Tänkte att jag ska börja skriva lite mer om andra saker än mitt liv för mitt liv är ju inte direkt så jätteintressant ;) Och att bara läsa om Amelia kan nog bli lite tröttsamt det med =P Men det är klart att det blir en hel del familjeliv.

Jag tänkte att jag ska få in lite mer av mina intressen som är mat, smink och fotografering.
Jag tycker verkligen om att laga mat och baka! Det tråkiga är ju att på senare tid så har det bara blivit ett måste. Jag förväntas stå vid spisen när D kommer hem och servera honom på ett silverfat, nästan iaf =P Haha, skämt å sido, jag skulle vilja väcka liv i min gamla pasion för att husa i köket och sen skriva om allt kul och mindre kul jag lyckas åstakomma där.

Sen har jag mitt nyupptäckta intresse för smink. Har ju liksom fått upp ögonen för hur mycket man kan göra med smink! Och det är ju superkul att göra om sig =) Inte för att jag har så mycket att sminka upp mig för, men det gör faktiskt vardagen lite roligare att "piffa" till sig lite ;) Nu är ju inte jag något proffs eller så utan en riktigt grön nybörjare som är under upplärningsfasen, men förhoppningsvis så blir jag bättre! =P

Sen har vi det där med att fota. Något jag alltid tyckt om. Det jag gillar att fota mest, förutom Amelia;), är naturen, ta närbilder på allt som kan tänkas göra sig bra på närbild och att fota i svartvitt. Nu har jag ju fått en systemkamera så nu är det ju extra kul också! Ska bara skaffa en väska till den och ett minneskort så man slipper flytta över det mellan den "vanliga" kameran och systemkameran. Blir lite jobbigt i längden =P Jag har väl inte kommit igång ordentligt än vågar inte ta med kameran någonstans så länge jag inte har en skyddande väska att transportera den i, men får se till att skaffa en så snart som möjligt =)

Och så ska jag verkligen försöka lägga in bilder lite oftare. Borde ha varit mitt nyårslöfte att lägga in bilder på datorn oftare än varannan månad, knäpper kort tills det är helt fullt på minneskortet innan jag sätter mig här =P Bättring på mig!! =)

Jag måste bara få dela med mig av dagens middag som var underbart god! Till och med Amelia var riktigt förtjust i den och det är bra betyg från någon som är inne i en högst kräsen period ;)
Det blev laxpaket i ugnen och i dessa paket hade jag potatis, morot, rödlök och lax. Självklart kryddade jag det också med salt, grillkrydda och örtagårdskrydda. Mums! Rekomenderar det strakt! =D

Idag snöar det för fullt och jag är väl inte sådär jätteglad för det, men det finns värre saker att klaga över =) Fast jag tycker att det är bättre om det snöar på natten när jag sover =P
Vi måste gå och handla, Amelia och jag, och vagnen kommer bli en rullande snögubbe! Våran vagn gick ju sönder, däcket hoppade av och när D skulle ta loss hjulet för at titta på det så råkade han ha sönder haken som håller det på plats så vagnen fick åka på service hos pappa. Hoppas det går att laga den. Just nu har vi mammas gamla Emmaljunga -95 till låns och den fungerar ju alldeles utmärkt =)

Jag hade ju tänkt ha en 25 års fest eller något liknande, men det verkar inte bli av tyvärr =( Jag förstår inte att så fort jag ska göra något så blir det enligt vissa (egentligen bara en person) bara problem och allt är negativt. Tråkigt, men jag kan ju inte bara tänka på mig själv längre. Hoppas jag kan få till någon form av kalas, älskar ju att fylla år och bli firad =D

Nej, nu är det dags för lunch så nu har jag inte tid att sitta här =)

* Vill varna för extremt lång och nedstämd läsning! Och för lite känsligt innehåll *

Nyss låg jag i sängen och kunde absolut inte sova. Hade hundra tankar, eller snarare tusen, som bara flög runt i huvudet. Medan jag låg där skrev jag ihop en text i huvudet som jag funderade på att skriva här. Funderade och funderade och kom sen fram till att ja, jag går upp och skriver det i bloggen. Nu sitter jag här och min skrivna text i huvudet är som bortblåst! Funderar på om det är ett tecken, att det inte är meningen att jag ska skriva ner det? Eller om det är mitt minne som fungerar så eftersom det faktiskt har hänt så många gånger förr att haft något att skriva, men så fort jag sätter mig här så försvinner det.
Hur som helst så tror jag nog att jag måste få ur mig mina känslor. Jag känner liksom hur de äter upp mig inifrån så jag får helt enkelt börja om med min text.

Den 4e januari 2011, dagen då jag fyller 25 år. En dag som borde vara glad och bra. Jag älskar att fylla år. Älskar att bli firad. Älskar att ha en dag som är min dag, då uppmärksamheten är min. På senaste tiden har jag jag alltid kommit i andra och tredje hand. Min dag blev faktiskt inte alls så bra, det blev faktiskt riktigt dålig. En besvikelse. Av flera andledningar. När jag tänker efter så har de flesta dagar som betyder något för mig blivit en besvikelse. Julafton tex. Nyår. Jag gillar högtider, då får man klä upp sig och laga speciell mat. Dagen ska liksom sticka ut och vara speciell. Och jag har verkligen försökt att få de dagarna speciella, men det är alltid någon som förstör. Jättetråkigt. Jag blir så besviken. Och numera är jag så besviken på livet. Jag är 25 år och jag är inte ens halvvägs i livet av vad jag planerade. Och det värsta är att det känns som att jag står still. Att allt handlar om att överleva dagen med så lite smärta som möjligt. Jag lever inte längre, mitt liv står på stand-bye.
Normalt så skriver jag inte negativt, jag vill verkligen inte vara negativ! Jag vill inte vara en sån som klagar och jag hatar att jag är det just nu. Det är mycket som jag inte tycker om just nu. Alla vill ju vara lyckliga och det är så trist att det är så många som inte är det.
Jag får utsäkta om allt blir svamligt och svårläst, jag har inte så mycket koll på mina tankar just nu utan låter de mest sväva fritt i huvudet.

Jag är så trött på att jämt låtsas, att jämt behöva ta på mig min glada mask och låta alla tro att jag mår bra. Jag mår inte bra. Jag mår triktigt dåligt. Det är så pass illa att jag helst av allt önskar att jag fick någon dödlig sjukdom som kommer och räddar mig från allt det jobbiga som jag inte orkar med. Jag har egentligen bara en sak att leva för och jag tror att de flesta vet vad. Jag undrar hur länge man orkar leva för någon annans skull?
Jag mår så dåligt över hur situationer ser ut runt mig och jag fundera varje dag på vad jag ska göra åt dem. Hur ska man lösa så svåra konflikter egentligen? Jag ser hur min släkt sakta med säkert rasar samman och det är jobbigt. Tänk hur lite som kans splitra en släkt sådär. Kanske är det som en nära person sagt, att om så lite kan ha sån effekt så var det nog inte bra innan heller. Tål att tänkas på. Hur som helst måste jag hitta en lösning på det här för det finns i huvudet och gnager jämt. Undrar om enda sättet är att helt enkelt bryta helt, att inte någonsin ses igen? Det känns så trist. Jag inser ju stt de problem som orskar allt aldrig går att lösa så då måste man väl göra något annat åt saken. Jag vill inte vara den som ställer till det för andra eller sätter dem i en svår situation där de tvingas välja så då väljer jag hellre att ta ett steg åt sidan, att dra mig undan helt enkelt. Situationen får mig hur som helst att må riktigt dåligt.

Och såklart som kommer inte ett problem ensamt, utan självklart så kommer de hand i hand. Som min födelsedag som borde ha handlat om mig, men som ändå går åt skogen. Känner mig sviken av den person som borde ha anstängt sig mest åt att göra min dag speciell. Det känns som att D var den som brydde sig minst. Visst, jag fick en paj med mitt namn på och det var jättegulligt och romantiskt. Och jag fick välja vilken restaurang vi skulle äta på, men det var allt. När vi gick på stan så ville jag ha ett par leggings, men så fort jag ville gå in i en affär och titta fick jag bara höra tunga suckningar så det slutade såklat med att jag inte tittade alls. Det slutade faktistk med att D var den som "shoppade" och fick gå omkring och titta i sin affär.
Jag önskade mig en "ledig" dag. Att för en dag inte behöva vara bara mamma. Att få ta det lugnt och inte byta alla blöjor. Okej, lite "ledigt" fick jag ju. Mamma var ju barnvakt när vi var var på stan.
Missförstå mig inte, jag älskar Amelia och jag älskar att ta hand om henne, men alla behöver få ledigt ibland och ta det lugnt. Och något som gör det svårt och som är så otroligt irriterande är när man är helt slut och har haft en tuff dag och när man som mest behöver avlastning får höra saker som "jag pallar inte", "jag jobbar faktiskt" eller "jag tar alla blöjor i morgon". Speciellt när det där sista bara är en lögn.

Sen finns det yttligare saker som tynger mig. En sak som jag inte tänker skriva här, den är för privat helt enkelt. Det enda jag tänker säga om den är att den är otroligt sårande och får mig att må ännu sämre. Och den får mig att reagera och agera på sätt som jag verkligen hatar.
Sen har vi min desperata längtan efter fler barn. Barn som jag kanske aldrig får. Och om jag får dem så är det långt in i framtiden. Jag gjorde upp min livsplan i tonåren och den vill jag såklart hålla mig till. Jag har aldrig sett mig själv som en "gammal" mamma. Att få barn efter 30 har aldrig funnits i mina tankar. Inget ont om de som skaffar barn då, men det är inte rätt väg för mig. Jag ville ha alla mina barn som "ung", innan jag fyller 30 år. Och jag vill ha dem i anslutning till varandra, inga "sladdisar". Fast det verkar ju som att jag kan glömma det. Och inte blir det så mycket bättre när min kropp hela tiden ska krångla. Jag har aldrig haft problem med min mens tidigare, men nu är det så oregelbunden. Alltid sen. Antagligen för att jag mår som jag mår, men den delen av mig som så gärna vill vara gravid kan inte tänka logiskt utan varje månad så lurar den sig själv och hoppas att den uteblivna mensen är ett tecken på graviditet. Resten av mig vet ju bättre, men det går inte att prata vett med den andra delen. Och det är så otroligt tufft när man får höra "är det inte dags för syskon snart?" för det är ju allt jag vill! Jag brukar säga som det är, jag vill men inte D. 
Det borde inte vara jag som måste ändra på min livsplan hela tiden. Jag borde få vara med och påverka min framtid jag med.

Mitt bagage tänker jag inte dra upp här, det skulle bli alldeles för mycket att skriva om. Jag har inte haft det lätt alla gånger och jag har sett och varit med om saker som barn aldrig borde behöva vara med om. Fast det har ju gjort mig till den jag är idag. Ibland undrar jag över hur jag hade haft det om vissa saker aldrig hade hänt eller om saker hade varit annorlunda, men dessa funderingar brukar jag släppa ganska fort då de inte går att spekulera hur det hade varit och att det som har hänt ändå aldrig går att göra ogjort.

Vissa dagar är såklart dystrare än andra och jag har märkt att de är de dagar då jag har förväntningar. Så fort jag får det så blir jag alltid besviken. Oftast så har jag inte det för att skona mig själv, men ibland får jag det och då mår jag som sämst.
Nu när jag skrivit om mitt "tillstånd" så kan jag inte låta bli att tycka att jag är patetisk och misslyckat. Ha! Hur kan man vara så fylld av självömkan? Men ibland tycker jag faktiskt att man måste få vara det. Att man får ha den lilla stunden för sig själv och bara må dåligt. Att få släppa ut lite av allt det onda som fylls på inuti. I morgon, eller rättare sag i dag, kommer jag kunna hantera mig själv bättre och vara gladare eftersom att jag släppt ut lite av det onda nu och det är väl bra?

Jag vet också att det här kommer göra flera personer riktigt glada. Rent spontant kan jag komma på 3 personer som kommer gotta sig i min olycka. Det är en sjuk värld vi lever i. Jag bjuder dessa personer på den lyckan och hoppas att de verkligen är nöjda nu när de vet hur dåligt jag mår. Det sägs ju att skadeglädje är den enda sanna glädjen.

Jag är en väldigt kompicerad person och det här inlägget bekräftar nog det ganska bra. Inledde med att "Nyss låg jag i sängen och kunde absolut inte sova". Det var för 2 timmar sen.
Undrar hur många som faktiskt orkade läsa igenom det här?