Nu känner jag mig tillräckligt utvilad för att uppdatera här =P

Var ju på kryssning 23-24 januari och det var riktigt skönt att få "ledigt" från vardagen även om jag saknade den otroligt mycket =) Resan var ett stort äventyr ;)
Vi åkte bussen från Willys 14.20 och på bussen tvingades jag höra på Addes och Björns prat om skräckfilmer som var läskiga bara av att höra de prata om dem! Fast jag såg en älg endes vägkanten så det vägde upp det hela lite ;) Framme i Stockholm tabbade sig bussföraren lite genom att ta ut svängen en aning mycket så bakändan på bussen skrapade i en fontän. Han skulle väja för några gående, men överdrev en smula. Ingen skada skedd på oss resenärer, men bussen fick sig en skråma på bakändan.

 

Vi hade lita tid över innan vi skulle kliva på båten så vi gick till McDonalds. Familjen Karlsson skulle äta, men jag och Adde hade tänkt käka middagsbuffe på båten så vi nöjde oss med var sin cheesburgare.
Inne på Donken så gick en städare omkring och plockade brickor och helt plötsligt kommer en uteliggare och börjar förfölja honom. Vi uppfattar inte riktigt vad han säger då han pratar dålig engelska, men det lilla vi uppfattar handlar om svart och katastroff (städaren var alltså mörkhyad). Pappa Karlsson hörde också att uteliggaren sa något i stil med "du känner de här så hämta lite mat till mig". Han var otroligt obehaglig iaf, men som tur var tog han ingen notis av oss =)

Väl på båten var allt fid och fröjd, iaf fram till midnatt. Vi tittade runt lite och handlade i taxfreen. Jag och Adde kom på att vi inte var så speciellt hungriga så vi bestämde oss för att hoppa buffen och ta något i caféterian lite senare. Faramåt halv elva kände vi oss småhungriga så vi tog varsin macka med skagenröra på =)

Vid kvart över 12 på natten började spänningen igen. Björn hade varit iväg och när han kom tillbaka till hytten igen berättar han att våran granne är skitskum. Han hade öppnat dörren och tittat ut när Björn hade stått utanför våran dörr och glott på honom. Lite obehagligt sådär. När vi sen lämnade hytten för att gå ner till "discot" hörde jag hur grannen öppnar dörren och jag riktigt känner hur han glor på oss. Jag viskar till Adde och Karin att han tittade på oss och då kikar de bakåt och mycket riktigt stod han där i dörröppningen och glodde på oss. Själv hade jag inte sett honom än så jag visste ju inte alls hur han såg ut.
Nere i "discoteket" satte vi oss vid ett bord för att titta på de som dansade och det var inte många. Vid de låtar som var riktiga danslåtar så var det kanske 5-10 personer som var upp och dansade annars var det helt dött =P
När vi sitter där kommer en "vild" man och det bästa ordet för att beskriva hur han såg ut är nog grottmänniska. Han var skitskum och hela min hjärna sa "varning" när jag såg honom. Karin berättar då att det var våran granne. Han satt sig ner vid ett bord i 5 sekunder och sen flög han upp och liksom hoppade/gungade sida till sida fram till ett nytt bord, som en grottmänniska typ =P Sen satt han sig i några sekunder för att sedan hoppa till nästa bord. Han pratade med alla, men som tur var inte med oss.
Jag lyckades dra med mig Karin upp på dansgolvet i kanske 2 låtar och då kom han upp där och dansade med tjejen bredvid oss. Karins beskrivning av henne: tjackhora! (Kanske stavat helt fel) Hon var helt borta, antagligen hög på något. Det var antagligen grottmänniskan också =P De började dansa lite väl nära oss och han taffsade på henne på ett ytterst osmakligt sätt så vi bestämde oss för att det var dags att gå. När vi gick förbi dem så försökte tjejen först ta tag i Karin, sedan i mig. Obehagligt! Vi klarade oss iaf därifrån och tänkte att nu skulle slippa dem resten av kvällen. Jag ock Karin gick på toa och när vi kom tillbaka så var pojkarna borta så då började vi "uppdrag hitta pojkarna" Vi tittade först vid hytten. Ingen av oss hade nyckel med oss så vi fick nöja oss med att knacka på, men ingen öppnade så vi tittade i baren igen men ingen där. Till slut fick vi titta våning för våning, men de var borta! När vi varit på alla våningar bestämde vi oss för att titta i hytten igen. När vi står där och knackar på hör vi konstiga ljud från hytten bredvid. Låter som att någon blir slagen. Det spelas också väldigt hög musik därinne. Nu kan det ju mycket väl ha varit så att våran fantasi skenade iväg med oss, men det kan också mycket väl ha varit så som vi trodde.
Vi blir hur som helst ganska skraja och eftersom ingen öppnar i våran hytt sätter våra fly-instinkter in och vi springer därifrån fort som ögat och i öppningen mellan hyttkoridoren och hisshallen springer vi in i pojkarna. Tack och lov! Björn berättar att han sett väktare vid grannarna och att de beordrat tjejen att hålla sig på hytten resten av kvällen. Antagligen har de fått klagomål av någon nere på "discot" och blivt "utslängda".
När vi ska gå in i våran hytt ska Karl såklart spela tuff och ställer sig för att lyssna på grannen, vi hör fortfarande superhög musik och "slag" där innefrån. Vem vet, det kanske bara hade fantastiskt vilt sex därinne? Vi hör också hur mannen vrålar så han fick nog sitt roliga då =P Karin blir irriterad på Karl och säger åt honom att skärpa sig och komma in i hytten. Karl skrattar lite och tycker att det inte är något att oroa sig för och står kvar. Helt plötsligt hör vi hur någon tar tag i dörrhandaget och Karl rusar in i våran hytt och smäller igen dörren. Minen han hade går inte att beskriva i ord, man måste ha varit där för att se den! Haha, han blev livrädd! =P
Väl inne i hytten hör vi allt 10 gånger bättre. Eftersom klockan var rätt mycket bestämde vi oss för att det var dags att lägga oss, men hur skulle vi kunan sova i det där oväsendet. Karin gick till sina föräldrar för att prata och jag följde efter. De tyckte att vi skulle säga till nere i receptionen så vi gick ner för att göra det. De skulle skicka upp en vakt så vi skyndade oss upp till vår hytt eftersom att vi inte ville vara utanför i korridoren när vakterna kom. Vi hörde hur vakterna kom och knackade på och sa åt dem att stänga av musiken. Vakterna var där ett tag men vi kunde inte höra vad de sa.
Det blev tyst iaf så vi gjorde oss i ordning för att sova. Klockan var tre när vi lade oss och jag var helt slut.
Vi skulle upp vid 8 för att äta frukost och kl 7 vaknar jag av dunsar i väggen. Nu började grannarna med sitt oljud igen =( Vi hör hur några bråkar i korridoren strax efter. Jag var ganska trött och inte helt vaken, men hör prat om "polisen kommer" och "du har ju problem". Det hörs yttligare några dunsar, men sen blir det faktiskt tyst.
Vi såg faktiskt inte "grottmänniskan" och "tjackhoran" något mer sen så de kanske åkte in i fyllecell eller blev avkastade i Finland, vem vet? Vi slapp dem iaf =)

Båten stannade utanför kusten och stod där halva natten. När vi gick och la oss stod vi fortfarande still, men när jag vaknade på natten så kände jag att vi rörde oss. Jag vaknade typ 20 gånger i timmen. Jag var tvungen att sova i översängen och jag var skiträdd för att ramla ner så jag vaknade jämt och tänkte "hjälp, jag ramlar ner!", men varje gång så låg jag på tryggt avstånd från kanten =P

Efter frukosten var jag supertrött och mådde lite illa så jag sov lite till. Adde också. Fast lagom till lunchbuffen piggnade jag till så jag kunde gå och äta =) Det var jag, Karin, Mamma Karlsson och Karl som åt. Adde mådde illa sa han så han ville inte ha och de andra var inte hungriga. Det roliga var att precis innan vi skulle gå och äta var jag till hytten för att hämta/lämna saker och då satt Adde och Björn där med en påse chips och en öl (!) i handen!! Mådde illa var det ja =P Återställare sa D när jag berättade det för honom ;)

Vi kom fram till Stockholm igen och hoppade på bussen. Det var samma buss som dagen innan, vi kollade skadan på bakändan =P Eftersom vi var ganska trötta så sov vi i stort sätt hela vägen tillbaka till Uppsala. Vi skulle vara tillbaka i Uppsala 18.05 enligt hemsidan, men jag reagerade på att bussföraren dagen innan sagt att resan skulle ta en timme och kl var 16.05 ungefär när vi åkte så vi borde ju komma fram bra mycket tidigare än 18.05. Visserligen var det ju måndag och mitt i rusningen. Ringde D iaf och förvarnade att vi kanske skulle komma tidigre. Jag fick ringa var 30e minut för att uppdatera vart vi var. När vi kom ut ur Stockholm var det mörkt och jättesvårt att se vart man var plus att jag var supertrött och sov ett tag, men helt plötsligt ser jag skylten som säger att Mora stenar ligger 3 km längre fram. Hjälp, jag som skulle ringa när vi passerat Märsta! Rigner D som ska klä på sig och Amelia och komma och hämta oss. Han sa att vi kanske skulle få vänta ett tag på honom och det var helt okej sa jag. Vi var framme vid Willys ca 17.20. Då han Karin in och handla innan D kom, sen skjutsade han ut Adde och Karin till Järlåsa. Han hade hört en smäll från bilen när han körde på parkeringen hemma och det visade sig att det var en bit av fjädringen som gått av. Jävla skitbil! =P
Jag fick iaf äntlige pussa på min lilla skatt och som jag hade saknat henne! Ja, jag hade såklart saknat D också, men det något speciellt med sina barn =)

 Ja, det var min kryssning =) Vi hade riktigt roligt, men jag tycker ändå att det är borta bra, men hemma bäst ;)
Jag avslutar detta inlägg med lite bider =) Alla bilder är "klickbara"!